Tildas ännu krämigare deo

Nu har jag använt den här krämdeon i snart en månad och den har fått utstå eldprov med 30-gradig värme, långa jobbdagarna och träning. Och den håller måttet! Min vän som fick en burk av mig gav den också godkänt!

20140731-113933-41973654.jpg
Anledningen att jag utvecklat det här receptet är att kokosolja smälter i sommarvärmen och den separeras från övriga ingredienser. Osmidigt.

Jag har valt att använda både kokosolja och sheasmör och så tapiocastärkelse istället för pilrot.

Du behöver:

0,5 dl sheasmör
0,5 dl kokosolja
2 msk alun
2 msk bikarbonat
6 msk tapioca
6 droppar lavendel
6 droppar Tea tree

Gör såhär:

Smält ihop sheasmör och kokosolja i ett vattenbad. Mortla alunkulorna så det blir ett fint salt. Blanda ner alun och bikarbonat i oljan och blanda sen i stärkelsen. Ta av från värmen och tillsätt eteriska oljor. Blanda väl och häll upp på ren, torr burk.

20140731-114055-42055726.jpg

Lycka till!

Tillägg: Ställ in deon i frysen en sund så den stelnat lite fortare och inte skiktar sig.

En snabb uppdatering

Är ni några som fortfarande tittar in här? Min totala brist på nya inlägg beror på att jag jobbar röva av mig, rent ut sagt. På drygt tre veckor avverkar jag cirka 160 timmar jobb. Att det dessutom är galet varmt gör det inte lättare. Men det är en kort period och sen vet jag inte om det blir mer jobb under hösten så jag är inställd på slit en tid och ger järnet. Men bloggen hinner och orkar jag tyvärr inte med.

Hoppas ni andra njuter av värmen och ser till att skydda er mot solen. Och dricka många liter vatten och svalkande drycker!

En snabb lunch innan jag cyklar till nästa arbetspass. Imorgon är jag ledig!

20140724-221450-80090754.jpg

Lätt lunch i sommarvärmen

Det har varit några riktigt varma dagar och då är åtminstone jag inte sugen på något varmt att äta mitt på dagen. Det ska vara kallt och lätt och gärna gå hyfsat fort att laga till.

20140712-125637-46597305.jpg
Då är falafel en storfavorit för mig. Jag stoppar dem i orientaliska bröd från närbutiken ihop med tabbouleh och hummus. Blir inte mycket godare än såhär. Och falafeln köper jag i frysdisken när jag inte har tid eller ork att göra egen. Alla mina mått är ungefärliga, som det brukar bli när jag lagar mat.

Tabbouleh

400 g bladpersilja
1 dl bulgur
1 rödlök
En näve körsbärstomater
1/2 dl färskpressad citronjuice
1/2 dl olivolja
Salt och peppar

Koka upp vatten och tillsätt bulgur, ta av från plattan och låt stå 15-25 minuter under lock. Finhacka persilja utan de grova stjälkarna, tomat och lök. Blanda i en stor skål. Tillsätt bulgur när den är klar. Smaka av med citronjuice, olivolja, salt och peppar.

Hummus

400 g kikärtor på burk
120 g osaltad tahini
2 vitlöksklyftor
1,5 dl kallt vatten
Knappt 1/2 dl citronjuice
Kallpressad olivolja
Salt

Spola av kikärtorna och låt rinna av. Stavmixa dem ihop med tahini, pressade vitlöksklyftor och vatten. Smaka av med citronjuice, lite salt och olivolja.

Ät sallad och sås ihop med falafel eller stek marinerade quornfiléer och strimla dem. Enkelt att ha med sig som picknick också!

Tomaterna har tittat fram

20140708-200104-72064760.jpg
Våra första ekologiska tomater har visst sig och att döma av blommorna och knopparna blir det många, många fler. Om nu lössen kan hålla sig ifrån.

20140708-200132-72092184.jpg
Jag sprayar med såpvatten från blomsprutan, finns det något mer jag kan göra tro?

Mina första ringblommor har också slagit ut så snart kan jag göra mycket ringblomsolja till framtida salvor och cerat.

20140708-200530-72330592.jpg

Vinbärsrepa

Idag var jag och min familj hembjudna till Yael och hennes familj. Där fick vi gott fika och trevligt sällskap. Barnen har lekt och plockat vinbär i trädgården och efter ett tag hjälpte även Yael och jag till att plocka. Tanken var att vi skulle koka sylt ihop men när vi väl sköljt och repat bären och hade börjat mäta upp insåg vi att klockan blivit mycket och att det snart var läge att åka hemåt.

20140701-215250-78770263.jpg

Men jag hann dela med mig av ett tips till Yael på hur man på bästa och snabbaste sätt repar av röda vinbär utan att behöva plocka dem ett och ett. För mig har det varit en självklarhet i många år men ofta kan man glömma bort att det inte är självklart om man aldrig fått lära sig det. Så därför vill jag tipsa er också, ifall ni inte redan visste om det!

Plocka kvistar med vinbär från busken och lägg i ett durkslag. När du har tillräckligt många sköljer du dem om det behövs. Sen tar du en kvist i taget och med en gaffel börjar du repa. Kvisten ska alltså placeras mellan två gaffeluddar och då är det bar att dra gaffeln neråt längs med kvisten.

20140701-215354-78834149.jpg

Det sparar tid, bären blir inte mosiga och du blir inte lika kladdig. Bra va! På Instagram hittar ni en liten video där jag illustrerar det hela. Jag heter passande nog tildastrixochekofix där.

Imorgon står det syltkok på schemat!

Hunger

20140617-102456-37496069.jpg
Igår fick jag hem den trevliga tidningen Hunger på posten och extra roligt var det förstås att jag fått vara med på ett hörn.

Jag berättar om en av mina favoritprylar i köket, nämligen min saftsil, och vad jag använder den till! De hittade mig via bloggen, och det är ju jättekul att den än en gång leder till nya erfarenheter. Tidigare i våras var jag och min vän Yael med i ett inslag för TV4-nyheterna om no’poo och hur den trenden växer i södra Sverige. Det kan ni läsa mer om och titta på här om ni vill.

20140617-102455-37495638.jpg

Hunger är annars ett matmagasin med attityd som fokuserar på ren, ekologisk och tillsatsfri mat. De granskar livsmedelsindustrin och krogbranschen och förespråkar god mat. Väldigt trevlig läsning, måste jag säga. Vill ni dessutom läsa lite om mig så finns tidningen lite varstans. Den ges ut fyra gånger per år och detta är alltså nummer 3 2014.

Hoppas ni gillar läsningen!

Kladdig chokladkaka med lakrits

Okej. Jag sa att det skulle dröja med sötsaksrecept ett tag framöver men den här kakan blev så väldans god och när jag fick frågan om recept på Instagram tyckte jag att det var lättare att lägga upp det här.

Jag har utgått från ett recept på mjölkfri.com som jag ändrat lite, bland annat genom att lägga till lakritspulver i smeten. Sirapen ger kakan en knäckig smak och ska man bjuda ägg- eller mjölkallergiker på något sött är den ett utmärkt alternativ. Eller om man gillar choklad och lakrits, helt enkelt.

20140611-214303-78183023.jpg

Du behöver:

125 g mjölkfritt margarin (eller smör)
2 msk ljus sirap
3 dl strösocker
3 msk lakritspulver
1 krm salt
3 dl mjöl
0,75 dl kakao
1,25 dl Oatly iMat
Ströbröd

Gör såhär:

Smält smöret i en kastrull på spisen. Ta den av från värmen och blanda i sirap och socker. Häll i lakritspulver, salt, kakao och mjöl och blanda. Rör till sist ner Oatly iMat och blanda noggrant till en jämn smet. Smöra och bröa en form, blanda gärna lite lakritspulver i ströbrödet. Ställ i mitten av ugnen i 175 grader ca 20-25 minuter. Kakan ska fortfarande vara kladdig.

Pudra gärna lite lakritspulver ovanpå kakan och servera ljummen eller kall, som den är eller till valfri glass eller grädde.

Aloe vera

Aloe vera är lite av en mirakelväxt med flera användningsområden.

aloevera2 

aloevera3

När jag först började använda aloe vera var det framför allt för att lindra brännskador, från oskyddade timmar i solen eller när jag bränt mig på het frityrolja på jobbet. Jag hade en liten aloe vera-planta för flera år sen, men oftast tog jag till någon köpt produkt, med både det ena och det andra i. Nu när jag skrev ner detta såg jag faktiskt att June lagt upp ett inlägg om aloe vera idag, så jag tycker att ni ska kolla in där, för hon har bra tips!

De senaste åren har jag varit bättre på att sola säkert och inte friterat så mycket heller så istället för att svalka brännskador använder jag främst aloe veran som skönhetsprodukt. När jag hade långt hår använde jag gelén för fukt men eftersom jag har så fin hårkvalitet numera och så pass kort hår behövs det inte längre. Jag hinner inte slita på håret innan det ska klippas, helt enkelt. Men min hud gillar aloe vera, speciellt på sommaren när den inte behöver lika mycket fett. Och så ska den vara väldigt nyttig att dricka också, men själv har jag svårt för smaken och geléklumparna…

Många produkter innehåller som sagt tvivelaktiga ämnen. När vi var i Spanien på solsemester för några år sen råkade jag köpa en med Triclosan i – stort, fett nej tack på det! Men ni vet väl hur det är med mig vid det här laget; finns det något mer naturligt alternativ så kör jag gärna på det. Och det gör det ju när det kommer till aloe vera.

I vintras köpte jag en stor monsterplanta av Hilda som en kompis hämtade upp åt mig, och jag fick hem den förra helgen. Ni förstår ju vad det innebär: ren fin gelé att smörja in fejjan med! Bara att skära av ett blad, eller en bit av ett blad om de är såhär stora, låta den gula vätskan rinna ur, snitta upp och gröpa ur härligheten. Det blir som en filé av gelé. Renare än såhär blir det inte. Och det stramar och klibbar inte så som jag tycker att köpa geléer gör.

Aloe vera barbadensis är den vanligaste aloe veran med läkande egenskaper, så det är den och ingen prydnadsplanta du ska köpa om du också vill odla skönhetsprodukter på fönsterbrädet. Den består till 96% av vatten (och därför måste något konserveringsmedel tillsättas i olika aloe vera-produkter), men även slemämnen av sockerarter som skyddar huden, antiseptiska saponiner, garvämnen, enzymer, stereoler (inflammationshämmande), 18 aminosyror (och 7 av de 8 essentiella som alltså måste tas in med födan då kroppen inte kan bilda dem själv) och spår av mineraler och vitaminer. Jag blir nästan sugen på att boosta mig själv med det här när jag läser den listan, vilken kick för immunförsvaret!

Nu ska jag lyckas hålla liv i plantan också, och inte vattna för mycket. Har ni några bra aloe vera-tips som jag borde känna till? Någon som gör egen juice?

aloevera1Monsterplantan.

 

Mors dag: Eco Kids Planet och rosenskrubb

För drygt en vecka sen var det alltså min andra mors dag. Min tekniska snart tvååring hade letat fram en sak på nätet som han trodde att jag skulle uppskatta. Med viss hjälp från sin far, naturligtvis. Det handlar om att skapa ett intresse för vår planet hos barn.

Eco Kids Planet Magazine är tänkt att vara ett magasin som kan engagera barn och lära dem mer om olika ekosystem, om hur fantastisk vår natur är men också om hur skör den är och vilka avtryck vi gör på den. Idén föddes av en tvåbarnsmor i London som samlade ihop likasinnade för att tillsammans kunna dra igång projektet.

ecokidsplanet
Bilden är snodd från deras facebooksida.

Som för de flesta projekt behövs pengar och därför skaffade de ett Kickstarter-konto där de försöker dra in pengar för att kunna finansiera de första två numren. Och det var alltså en insättning på deras konto som jag fick i present. När man är med och bidrar till projektet får man även något i utbyte, vad man får beror på vilken summa man har valt att lägga. Det kan vara nyhetsuppdateringar, första tidningen i digital eller tryckt format eller annonsering i tidningen. Skulle projektet inte dra in tillräckligt med pengar för att nå sitt mål och ge ut två första tidningar så behöver man inte betala något.

Jag gillar den här idén och tycker att det är viktigt att barn intresserar sin för miljön och förstår hur allt hänger ihop. Skulle alla barn få lära sig vikten av att ta hand om vår natur kanske vi i framtiden slipper politiker och företag som fattar vansinniga, kortsiktiga och enbart pengadrivna beslut.

Om du vill läsa mer kan du göra det på deras Kickstartersida, där du även kan sponsra dem om du vill, eller på deras Facebooksida.

rosenskrubb

rosenskrubb1

Till min egen mor gav jag en burk med rosenskrubb som hon kan skrubba sig med i duschen. Den här gången använde jag mandelolja och lite solrosolja istället för kokosolja som jag brukar välja.

Jag höftade på måtten, men gjorde såhär:

Jag mortlade torkade rosenblad från förra sommaren tillsammans med strösocker. Sen hällde jag i mandelolja och solrosolja och blandade. Jag la till lite mer socker och olja tills jag hade en konsistens jag tyckte om. Ner i en glasburk och sen var det inte mer med det!

Här är mitt recept med kokosolja från förra sommaren, ifall du föredrar det!

Citruspaj

Här kommer det utlovade receptet från i lördags. Jag har utgått från två olika recept, ett för fyllningen och ett för pajskalet och så har jag modifierat dem lite. Mest för att jag inte hade ingredienser för att göra originalpajskalet med kokosmjöl, kokosflingor och mandelmjöl så jag gjorde ett traditionellt med vetemjöl istället. Affären hade inga ekocitroner så jag fick köpa ekoapelsiner och göra en blandning istället, med mindre tillsatt sötma. Jag tror att det kan bli godare med bara citroner faktiskt.

citruspaj

Såhär gjorde jag pajskalet:

125 g smör/mjölkfritt margarin
3 dl vetemjöl
2,5 msk kallt vatten

Kör i en matberedare, jag har en handvevad liten historia från Tupperware som funkar bra för den här sortens degar. Knåda ihop till en deg. Tryck ut pajdegen i en springform, jag valde tyvärr en vidare pajform vilket blev för stort till mängden fyllning. Nagga botten och grädda långt ner i ugnen, 200 grader i 10-15 minuter.

Såhär gjorde jag fyllningen:

5 ägg
175 ml agavesirap (jag tog knappt 1 dl eftersom jag hade söta apelsiner istället för syrliga citroner)
zest från 1 ekocitron och två ekoapelsiner (eller 4 citroner som i originalreceptet)
150 ml nypressad citron-/apelsinjuice (eller bara citronjuice)
125 ml kokosgrädde eller extra creamy kokosmjölk

Vispa försiktigt ihop ingredienserna och se till att kokosgrädden är utan klumpar. Om det blir skum på ytan kan du skumma av det innan det hälls i pajskalet. Det blir en rinnig fyllning så häll gärna i den i pajskalet när det redan står i ugnen. Grädda pajen i 160 grader i ca 30 minuter, den ska stanna men inte få färg. Servera den kall.

Jag kommer garanterat göra om den, fast med bara citroner och en mindre form så att det blir högre fyllning.

Nu får det räcka med sötfikarecept här för ett tag. Imorgon ska jag visa en favorit i repris och ett enkelt tips på personlig gåva.