Om att släppa sina demoner

Att läsa några ämnen på Komvux tio år efter gymnasiet har gett mig en del insikter. Den tydligaste insikten är hur mycket jag har utvecklats och ändrats. Nu behöver jag inte längre se mig som värdelös på matte för det är inte sant: även om det är svårt så kan jag lära mig. Jag behöver inte vara sjuk vid redovisningar och tal för jag är inte längre skräckslagen vid tanken på att ett gäng personen lyssnar på mig, bara mig. Jag behöver inte hålla tyst av rädsla att säga fel: mina åsikter är värda lika mycket som någon annans.

Förhoppningsvis kan jag nu se tillbaka på gymnasietiden med lättnad. Inte bara för att den är över men för att den också innehöll en del bra saker, även om jag länge glömt bort just de bitarna.

Jag är nog inte ensam med att behöva få distans till något: gymnasiet, högstadiet, ett jobb eller en relation. Det känns bra att skjuta det ifrån sig. Men det känns ännu bättre att få närma sig det och på riktigt förstå att jag inte länge behöver – eller ens kan – kan identifiera mig med den jag var då. Och få lämna det bakom mig – på riktigt.

Att “gå tillbaka” till gymnasiet har gjort mer för mig än att bara komplettera några ämnen jag behöver för att ta mig vidare i studierna. Det har stärkt mig så att jag kan gå vidare på många fler plan.

20140424-120248.jpg

Leave a Reply