Monthly Archives: October 2013

Tilda utmanar!

Igår när jag var i Malmö gick jag förbi en juice- och kaffebar som såg så fräsch ut. Stora korgar med frukt och grönt: det var apelsiner, äpplen, bananer, ingefära… Jag var liksom tvungen att gå in. Så himla fräscht.

När det blev min tur frågade jag om de använder ekologisk frukt. Nej, tyvärr inte. Ert kaffe då, är det ekologiskt och rättvisemärkt? Njaa det veeet jag inte, (vänd till kollegan:) vet du om vårt kaffe är ekologiskt? Inte det.

Jag tackade och gick därifrån. Korgarna med frukt kändes inte lika lockande, inte så himla fräscha längre. Som jag skrivit förr handlar jag inte heller allt ekologiskt, utan i den mån jag kan, men det blev så väldigt tydligt att normen är besprutad frukt och grönt. Att jag befinner mig i en liten eko-bubbla i en förgiftad värld istället för tvärtom som jag önskar att det var. För visst vore det härligt om det ekologiska istället blev normen och den besprutade frukten blev undantaget?

Så nu utmanar jag både dig och mig själv att alltid fråga om ditten eller datten är ekologisk – även när det är uppenbart att det inte är det. Mest för att skapa en dialog mellan konsument och handlare, att visa att det finns en medvetenhet och ett intresse. Konsumentmakt, ni vet. Det är ett sätt att byta ut normen! Vilka är på?

ekoshopping1 ekoshopping2

Jag köpte ingen 50-kronorsjuice (seriöst?!) med giftrester (seriöst igen?!) utan gick vidare till ekobutiken Astrid & Aporna. Hittade betydligt trevligare saker där. Så himla fräscht!

Bananerna är från förra veckan och reades ut för 10:-/klasen istället för att slängas. Mer sånt, tack!

Husfadern

Husfadern är en rätt imponerande snubbe. För drygt två år sen startade han ett projekt där han bestämde sig för att undvika de vanliga mataffärerna och istället handla direkt från bonden, grönsaksodlaren, slaktaren. Ner till minsta lilla nöt, utan något fusk. Och det verkar gå bra för honom, eftersom att han har fortsatt med det. Att han bor i Stockholm är inget hinder, han hoppar på cykeln och tar sig ut till olika gårdar för att fylla på sitt förråd. Minst sagt imponerande!

husfadern1Printscreen på Husfaderns blogg.

Han senaste grej är en liten dispyt med Livsmedelsverket, skulle man väl kunna kalla det. Kanske har du läst om att opastöriserad mjölk kan komma att bli förbjuden på marknaden? Numera får bönder sälja mjölk i mindre skala till sina grannar och vänner, vilket kanske inte får fortsätta. Husfadern ifrågasätter detta och har startat en namninsamling för att förhindra att lagförslaget går igenom (hittills 2732 underskrifter). Läs gärna mer här om det hela, och skriv under här om du tycker det är viktigt med valfrihet, vare sig du själv handlar av en bonde eller ej, eller ens dricker mjölk.

Hursomhelst, visst är det härligt med folk som går hela vägen även i Mellanmjölks-Sverige (pun intended). Som bestämmer sig för något och kör på det även om det finns enklare vägar. Det tycker jag är respekt. Själv handlar jag alldeles för sällan hos lokala bönder och jordbrukare. Det känns svårt att komma igång, tycker jag. Eller vad säger ni? På min Instagram tipsar jag om olika #ekoappar och nu senast om Mathantverk där du via en karta kan söka upp vilka matproducenter som finns i närheten av dig. Rätt trevligt, det kan vara värt att kolla in ifall du vill börja handla mer hos småproducenterna i din närhet. Vill ni följa mig där så heter jag tildastrixochekofix

mathantverk

Printscreen på appen Mathantverk.

 

Måste man vara miljövetare för att rädda världen?

Förra veckan satt jag och letade utbildningar på de största högskolorna och universiteten i närheten. Jag studerade listan över vilka program som finns eftersom jag kommit till den punkten då jag inte längre visste vad jag ville göra med mitt liv. Men jag ville göra något meningsfullt, något som betyder något, och inte bara för mig.

Min blick sökte sig till Miljövetenskapsprogrammet. Vilken grej, tänkte jag, då får man fina verktyg för att göra något åt den här världen och det här samhället. Sen kollade jag på intagningskrav och hjärtat sjönk. Höga kunskaper av Matte, Kemi, Fysik, Biologi. Ämnen jag har väldigt svårt för. Biologi tyckte jag visserligen var kul i grundskolan, och kemi har jag börjat intressera mig för på senare tid. Men matte och fysik? Nej, om det är vad som krävs för att rädda världen så får någon annan göra det! fnyste jag.

Senare insåg jag att det finns fler sätt att göra skillnad. Alla måste inte vara matematiker och fysiker, det finns andra vägar att gå. Och kanske är den här lilla bloggen ett sätt? Jag gör kanske inga revolutionerande skillnader, jag kanske inte kan förhindra några naturkatastrofer. Men kanske kan jag inspirera några andra (och mig själv!) till en mer hållbar vardag. Kanske är det så att om alla gör något litet så bidrar det till ett större resultat.

savetheworld

För mig personligen handlar det om att slänga rätt skräp i rätt tunna, cykla, promenera eller åka kollektivt (tur det eftersom jag inte har körkort), köpa ekologisk när jag kan (jag har inte möjlighet att göra det jämt men jag försöker utmana mig själv att byta ut mer och mer), köpa begagnat så långt det är möjligt (kläder, möbler och husgeråd är det jag köper mest av på second hand och loppis), använda en menskopp under tio år (istället för 2600 tamponger under samma tid), och tillverka egna hudvårdsprodukter så långt jag kan (vilket är ganska långt för så mycket behöver jag inte). Det jag är sämre på är att inte spola vatten i onödan (jag gillar långa duschar, skäms på mig), köpa ekologiska kläder (mycket för att jag inte har/tar mig råd att köpa så mycket nya kläder), använda tygblöjor till sonen istället för engångs (flera orsaker, eller kanske främst undanflykter?), inte slänga ut all plast ur hemmet (om de kan användas är det kanske bättre än att slänga tänker jag, även om jag gett bort en del köksredskap till secondhand.)

Som ni ser gör jag en del medan det också finns en hel del att jobba på. Och det är en svår balans det där. Det är så lätt att få ångest över listan man inte betat av, när man sneglar på någon annans långa avbetade lista.

Det är så dumt att ge sig själv ångest, att vi tillåter de tankarna att fastna hos oss.

Jag försöker vara glad över de bra sakerna jag faktiskt gör, utmana mig själv att göra lite till och inte älta att jag inte gör allt eller kan bli miljövetare och rädda hela världen på en enda gång.

Hilda har skrivit ett tänkvärt inlägg om att inte vara så hård mot sig själv. Det tycker jag att ni ska läsa, här har ni länken.

Och ni har väl inte missat att Clara Lidström tagit emot pris som Årets miljöhjälte 2013. Som hon själv skrev: “Förra veckan när jag fick reda på att jag vunnit utmärkelsen blev jag både hedrad, överlycklig – men också lite lätt åksjuk av tanken på att jag inte gjort mig förtjänt av den.  För mig är en miljöhjälte något så stort och ouppnåeligt att jag blir rädd och snurrig av blotta jämförelsen. Fast sedan tog jag mitt förnuft till fånga – utmärkelsen ges inte till övermänniskor som är perfekta – för sådana finns inte. Utmärkelsen ges till någon som har ett stort engagemang för miljön och genom det lyckas inspirera andra.” Grattis Clara!

Låt oss alla bli våra egna miljöhjältar, i det stora eller i det lilla, i rampljuset eller i skymundan när vi plockar upp en plastpåse som någon annan slängt på marken. Och låt oss sträva efter att göra lite till utan att glömma bort det vi redan gör.

 

 

 

 

Björklövsdekokt

I somras skrev jag ett par inlägg om hur du kan tvätta håret med björklöv eftersom att de innehåller saponiner (ett tvättaktivt ämne som alltså tvättar rent). För mig fungerade det inte så bra, men om du har lite torrare hår är det värt att testa sen när våren kommer. Jag hade redan hunnit torka ett par plåtar med löv när jag insåg att det inte var för mig men dessa sparade jag för framtida experiment. Läs gärna detta och detta inlägget.

birchleaves1

birchleaves2

Som ni kanske vet lider jag av eksem på framför allt händer och ben, vilket har blivit värre de senaste månaderna. Nu spelar förstås kylan och den torra inomhusluften en stor roll men det började redan i somras, kort efter att vi flyttat. Min teori är att de gemensamma tvättmaskinerna har något med saken att göra. Varje gång vi ska tvätta ligger det ca 1 dl tvättmedel samt 1 dl sköljmedel kvar i facken som vi får fiska upp med en trasa. Ibland har jag glömt det och då har det märkts i vår tvätt, både på lukt och att min hud reagerar. Men även när vi fått bort resterna så ligger det troligtvis en del medel kvar i maskinen. När jag blir stor ska jag ha egen tvättmaskin där parfymstinna tvätt- och sköljmedel är bannlysta.

För att hjälpa min hud så gott det går försöker jag att duscha så sällan som möjligt. Läkaren har ordinerat (!) en dusch i veckan men jag är dålig på att hålla det. Oftast blir det varannan/var tredje dag men jag måste bättra mig om jag ska komma levande ur den här vintern (nåja). Hår och armhålor kan man ju tvätta väldigt enkelt utan att duscha hela kroppen. Fler sätt att spara på hudens egna smörjmedel är att inte torka ut den med onödiga medel. Jag börjar uppleva rasulleran som lite väl uttorkande och har därför gjort ett eget duschvatten på mina torkade björklöv. Det fina med björklöv är att de länge använts för att lägga på eksem och annan problemhy, så det är inte bara en mild rengöring, det ska vara läkande för min skadade hud också.

Såhär gjorde jag:

2 msk torkade björklöv (grovt krossade)
4 dl vatten

Jag lät detta koka på låg värme under lock i ca 20 minuter. Sen silade jag blandningen och lät den svalna innan jag hällde upp den i en glasburk. Eftersom att jag inte skulle använda den direkt ställde jag den i kylen. Morgonen därpå hällde jag upp dekokten i en pet-flaska för enklare hantering i duschen – vill inte gärna riskera att tappa en glasburk i badkaret.

birchleaves3

birchleaves4

Innan jag hoppade in i duschen smorde jag in mina ben med lite hallonfröolja (som också är bra på eksemhud) för att skydda ytterligare mot vattnets uttorkande effekt. Detta är ett bra tips även om du inte har eksem och det funkar med vilken kallpressad vegetabilisk olja som helst! Jag använde dekokten som en duschtvål och sköljde av den efteråt. Även ansiktet fick sig en omgång. Efter duschen smorde jag in problemområdena med sheasmör och eksemen har inte kliat fullt så mycket idag. Tiden får visa om det är en tillfällighet!

birchleaves5

Som ni ser skummar det när jag skakar burken, det är saponinerna som visar upp sig. 

Har ni tvättat hår eller hud med björklövsdekokt någon gång? Nu är det verkligen inte säsong för att plocka, ni får vänta ett halvår ungefär, men har ni testat får ni gärna berätta vad ni tycker om det. Och har ni tips för att bli av med eksem utan att ta till starka kortisonkrämer så berätta, snälla snälla!

Pepparmint-ingefära-citron

Varje morgon gör jag en kanna te som får dra medan jag gör sånt som ska göras: byta blöja, mata katterna, tömma deras låda, klä på mig och om jag hinner gå på toaletten. Sen slår vi oss ner och äter lite frukost, jag och lillskrutt. Vid det laget brukar kannan ha dragit precis lagom länge, åtminstone om jag gjort mitt papparmint-ingefära-citronte.

Jag använder ca två cm finhackad eller riven ingefära och två eller tre blad torkad pepparmynta från trädgården (jag älskar att kunna skriva “från trädgården”, det låter som att jag bor i ett stort hus, fast jag inte alls gör det). Jag lägger det i en stor tekula, häller i en skvätt citron/lime/citronkoncentrat beroende på vad jag har hemma och häller på hett vatten.

te1

te2

te3

Om jag har tur hinner jag dricka upp en kopp te, fast det är inte alltid. Men det gör inget. Resten av kannan låter jag stå framme och svalna. Det blir en liten påminnelse om att jag måste dricka och så går jag och tar ett glas av det avsvalnade teet då och då under förmiddagen. Lika gott kallt som varmt! Och om jag låter kulan ligga kvar blir det riktigt starkt av ingefäran och det känns som att all världens baciller drar iväg fort som attan.

Jag vet att jag tipsat om en liknande dryck tidigare, men det kan inte hjälpas, det här är bra grejer. Ingefära och citron är ju både nyttigt och fräscht som smaksättare, ifall du tycker att vatten är tråkigt annars. Om du vill ha det litet sötat häller du i lite honung också, men det brukar jag skippa.

Har du något favoritte, köpt eller egenkomponerat?

Enklaste höstpysslet

Ofta känner jag att jag inte har tid att pyssla så mycket som jag skulle vilja. Eller om det kanske är orken som tryter?

Ett tjusigt höstarrangemang skulle jag vilja få till, tänkte jag och plockade in kvistar med rönnbär. Det blev liggandes på ett (visserligen vackert) fat under ett par dagar men jag kom aldrig till skott att göra något vettigt med dem.

Idag var jag nära att slänga ut dem när jag insåg att det inte behövde vara märkvärdigt för att vara fint. Jag stoppade kvistarna i en glasburk och spände ett tyg på locket. Klart! Nu står burken på min gamla loppade Eskilstuna-våg.

(Bonus är att katterna inte längre leker med kvistarna när de ligger i en burk!)

Om ni undrar varför fönsterna är skitiga så är det för att jag inte tvättat dem.

ronnbar1

ronnbar2

Låt oss snacka mens!

Eller mensskydd, snarare.

Detta inlägg riktar sig kanske främst till er kvinnor, mina medsystrar, men även ni män kan lära er ett och annat om frun, flickvännen, dottern eller bästa polaren. Det är trots allt så att en stor del av kvinnorna i din omgivning får mens varje månad. Hur normalt som helst med andra ord, och inget konstigt att snacka om.

Liv Strömquist hade i somras ett intressant Sommarprat om bland annat mens. Det tycker jag att alla borde lyssna på faktiskt, och det kan du göra här.

I många år har mens känts lite skuldbelagt och fult, åtminstone för mig. När första mensen kom vid 11 års ålder var det mest pinsamma jag kunde tänka mig att gå och handla bindor av en manlig expedit. Det var tillräckligt jobbigt att ha mens ändå, med fruktansvärda smärtor, humörsvängningar och acneutbrott. För varje menstruation blev det lättare att handskas med men det var ju aldrig kul, även om reklamen löd “Nu kan det bli roligt att ha mens” och “När du vill känna dig trygg, säker och fräsch”. Liv Strömquist pratar en del om det: varför skulle det vara otryggt, osäkert och ofräscht att ha mens? Jamen lyssna på programmet vettja.

När det kommer till mensskydd då, så är affärernas hyllor fyllda med mängder av produkter. Först ut har vi de finare märkena (de som tar lite mer betalt och lägger de extra kronorna på ovan nämnda reklam), sen har vi ett par billigare alternativ, och sist ut butikens egna mensskydd. Har vi riktigt tur finns det även ett miljövänligt alternativ i hyllan, men jag skulle inte räkna med det (jag räknar inte in de Svanen-märkta här!). Det är trosskydd, bindor och tamponger. För lätt, normalt och tungt flöde. Gemensamt för dem alla är att de är smidiga att ha med sig, tar lite plats och när de är använda är det bara att kassera i närmaste papperskorg.

Eller vänta lite här, skulle det vara en bra sak?

tamponger

Låt oss säga att en kvinna menstruerar i 40 år. Om hon använder tampong skulle det gå åt i genomsnitt 10 400 tamponger. Låt oss säga att en kvinna lägger ner 100 kronor i månaden på engångsmensskydd. Efter 40 år har hon lagt ner 48 000 kronor. Det är mycket pengar, speciellt om man tänker på att det finns betydligt billigare alternativ. För det gör det!

Låt oss välkomna: menskoppen!

menskopp1

En menskopp håller i ungefär 10 år och kostar ca 300 kronor (min kostade runt 150 kronor). Då kan du själv räkna ut att istället för att använda 10 400 tamponger räcker det med fyra stycken menskoppar under samma period. Miljösmart. Och istället för att betala 48 000 kronor på mensskydd behöver du endast betala 1200 kronor. Ekonomismart.

När jag först hörde talas om menskoppen var jag inte såld på idén, kan jag ju säga. Jag såg framför mig blodbadsscenarie efter blodbadsscenarie vid tömning av koppen och det tog flera år innan jag vågade beställa hem en och testa själv. Men ärligt talat. Så mycket blöder du i regel inte. Har du en riklig mens är det bara att tömma koppen oftare, för mig räcker det med två gånger om dygnet, och då är den sällan ens halvfull.

menskopp2

menskopp3

Såhär ser alltså menskoppen ut. Den är gjord i medicinsk silikon och förs upp i slidan genom att du viker ihop den. Väl inne snurrar eller vickar du på koppen tills den vecklat ut sig och sätter sig tillrätta. Tack vare det vakuum som bildas sitter den på plats tills du försiktigt lättar på vakuumet med ett finger och för ut den igen.

Medan en tampong suger upp blodet och därmed torkar ut slemhinnorna i slidan samlar menskoppen istället upp det. Detta gör att du löper mindre risk för svampinfektioner samt torra och irriterade slemhinnor vilket kan leda till allmänt obehag och smärta vid sex. På så sätt är menskoppen mycket mer hygienisk än engångsskydd.

När menskoppen sitter där den ska känner du inte av den, precis som du inte ska känna av en tampong. Och det kan vara lite trixigt att få den att sitta rätt vid de första gångerna, men när du väl har fått in snitsen är det inga svårigheter. Mitt bästa tips är att inte vara stressad de första gångerna. Om du har bråttom eller inte kan slappna av: ta en binda och vänta en stund. När du sen är avslappnad går det lättare.

Vid tömning gör du det enklast över toaletten. Lätta som sagt försiktigt på trycket och dra ut koppen. Töm den i toaletten och skölj av med kallt vatten. För sedan in den igen. Efter varje period ska du sterilisera den genom att koka den i fem till tio minuter. Och sen är den redo att packas undan till nästa gång.

Mina slutsatser efter åtta månader:

Jag gillar menskoppen och jag kan inte förstå varför ingen barnmorska eller gynekolog tipsat mig om detta fantastiska mensskydd förr. Men jag tror att informationen kommer att nå ut till fler, och det är ju därför jag delar med mig.
Jag gillar att jag inte måste springa till affären för att mensskyddet visst tagit slut. Igen.
Jag gillar att jag inte måste lägga en massa pengar på mensskydd varje månad.
Jag gillar att jag inte bidrar till ytterligare av jordens resurser vid bomullsproduktionen för engångsmensskydd.
Jag gillar att jag slipper kladdet som blir av en binda.
Jag gillar att jag slipper “menslukten” – mens luktar bara i kontakt med luft.
Jag gillar att det är smidigare än någonsin att ha mens: jag kan bada, träna och sova utan att tänka på läckage.

menskopp4

Det enda problemet som jag ser med menskoppen är att det kan vara lite svårt att bedöma vilken storlek du ska ha. De olika märkena har egna storleksguider som du får titta på, men generellt gäller olika storlekar beroende på ålder och huruvida du fött barn eller ej. Sen är vi alla olika och genetiska faktorer kan spela in på vilken storlek du behöver. Men det är bra riktlinjer och jag fick rätt på första försöket!

Menskopp kan köpas på nätet hos diverse återförsäljare, jag har köpt på MeLuna (tysk sida) men det finns svenska webbutiker också. Vissa apotek har börjat ta in dem, vilket jag tycker är skitbra.

Liten kul parentes: min man surfade runt på nätet häromveckan och sa plötsligt med viss fascination: “Vet du att ingenstans står det om folk som är missnöjda med menskoppen, det är rätt ovanligt att det är så!” Hihi, tänkte jag, så kan det vara med bra grejer.

Nu vill jag veta: använder du menskopp? Varför? Varför inte? Tycker du att det funkar bra? Skulle du vara beredd att testa efter vad du precis fått läsa?

För det är ju såhär: Om du inte gör det för miljön, så gör det för plånboken. Och om du inte gör det för plånboken, så gör det för miljön… 

Fin i Vintage

I helgen höll mina föräldrar fest för en massa släkt och vänner. Vi var på trevliga Smygehus Hotell precis intill havet. Jag tog tillfället i akt att använda en av mina finaste vintageklänningar – och den enda av dem som jag kommer i numera.

Jag fick den av min gamla kombo som jag bodde ihop med när jag precis flyttat hemifrån. Skorna är secondhandlade och halsbandet gjorde jag inför min systers bröllop för sju år sedan.

vintagefin-1

vintagefin-2

vintagefin-3

Aleppotvätt

Aleppotvålen har jag hyllat förr. Min senaste grej är förutom att använda den till händerna även tvätta håret med den. Det har jag dragit mig för länge, för även om jag tvättat håret med diverse “konstiga” metoder genom åren så är det så djupt inpräntat att tvål absolut inte ska användas till ansikte och hår.

aleppo

Men så tog jag mod till mig och gav det ett försök. Aleppotvålen är ju som bekant en mild tvål på endast olivolja och lagersbladsolja, ingen sketen sodium laureth sulphate som de flesta andra tvålar innehåller. Jag gör ibland flytande aleppotvål genom att riva en bit tvål och hälla på uppkokat, något avsvalnat vatten. Mest för att gäster kanske föredrar något flytande, men nu fick jag alltså ett nytt ändamål till den.

Jag köpte nyligen en skumpumpflaska som jag hällde tvålen i och som du kanske kan ana skapar den ett skum av tvålen som annars har ganska sparsamt med lödder.

aleppo2

När jag tvättar håret med aleppo pumpar jag ut tvål i handen, masserar i torrt hår och upprepar tills hela håret är täckt. Sen sköljer jag av tvålen och så gör jag om samma procedur en gång till. När jag är klar i duschen gör jag sen en surskölj på äppelcidervinäger och kallt vatten. Detta sköljer jag håret med med huvudet över badkarskanten eftersom det blir så väldigt kallt på kroppen annars.

Jag kommer nog varva aleppotvätt med rasullera i fortsättningen, mitt hår verkar gilla lite variation.

Angående förra inlägget förresten: intressant att ingen av ni som svarat saknar löddret i duschen. Själv bryr jag mig inte heller nämnvärt om det förutom att det ibland kan kännas trevligt med lite fluff, men efter att ha läst på olika forum fick jag för mig att fler saknar det. De kanske inte hittat hit, helt enkelt ;) Men skulle du vilja få till ett lödder ibland så är skumpumpflaskor alltså ett alternativ. Min kommer från Crearome men den finns säkerligen på fler ställen.

Vad tycker du är det bästa ändamålet för aleppotvålen?