Category Archives: #genomskådaskiten

African Black Soap

I mitt förra inlägg om olika inköpsställen nämnde jag att jag köper en viss African Black Soap, eller ABS som den kan förkortas, från Akoma. Varför gör jag det och vad är det som gör den så speciell?

abs1

Till att börja med innehåller den ingen uttorkande och hudirriterande SLS/SLES som finnes i de flesta konventionella tvålarna du kan köpa i matbutiken, i kosmetikbutiken och även i vissa fall på hälsokosten. Sodium Laureth Sulfate är som många av er känner till en billig tensid som framställs ur kokosfett eller palmkärnolja och kan orsaka allergi. (Som en liten parantes vill jag tillägga att den ofta ingår i “milda” barnprodukter som tvål, schampo och badskum. Skummar det är det troligen SLS i!)

Vill man inte tillsätta SLS så finns det bättre sätt att få till en rengörande tensid. En vanlig metod är att ta en olja (gärna vegetabilisk men inte nödvändigtvis) och tillsätta någon form av lut, som kaustiksoda. Ni vet, sån man kan använda som propplösare i toaletten. Det låter som en risky business att använda till huden och om man inte vet vad man pysslar med ska man inte ge sig på det själv. Men när det görs på rätt sätt försvinner luten i förtvålningsprocessen och av olja och lut får du restprodukten tvål. (Att kalla SLS-stinna produkter för tvål borde alltså räknas som gravt missvisande!)

Det finns olika sorters lut och ett sätt som användes mycket förr i de självförsörjande hemmen var att använda pottaskan från eldstaden. Det kan man såklart med fördel göra i dagens samhälle också, så länge du är påläst och tagit reda på vilka proportioner aska och olja du ska använda.

I ABS används just asklut från kakaoplantan i förtvålningsprocessen (det var alltså det jag ville komma till med dagens lilla tvållektion). Den tillverkas i Ghana och är både vegansk och Fairtrade. Du kan alltså vara trygg med att inget barnarbete skett och att arbetarna fått rimlig lön för sitt arbete. Och att den inte innehåller fett från djur, om du tycker sånt är viktigt.

abs2

Tvålen finns både som fast och flytande.

Fördelen med den fasta tvålen: Den har naturligt längre hållbarhet än den flytande eftersom att den bara innehåller en liten mängd vatten. Enkel att använda till händer, kropp och ansikte.
Nackdelen med den fasta tvålen: Om du inte har ett tvålfat med hål eller galler blir tvålen lätt mjuk efter ett tag. Ett knep är att skära den i mindre bitar åt gången istället för att ha hela framme.
Fördelen med den flytande tvålen: En del personer gillar pumpflaska för att de tycker att det är mer hygieniskt. Jag tillhör inte dessa personer, men det kan klart vara en fördel isåfall. När vänner kommer på besök vill jag gärna kunna erbjuda ett bra flytande alternativ som inte innehåller SLS. Smidig att använda till händer, kropp, ansikte och hår.
Nackdelen med den flytande tvålen: Kanske är det sheasmöret som tvålen innehåller, eller något annat, men den kleggar igen munstycket väldigt lätt. Kupar man handen ordentligt runt är det inga problem men de gånger man inte tänker på det kan det spruta åt precis vilket håll som helst. Gärna på kläderna eller väggarna – jag har provat båda varianterna.

abs4Igenkleggad pump

Båda tvålarna tvättar rent och är samtidigt väldigt sköna och du slipper torra händer efter tvätt – extra bra såhär på vintern. På tal om vintern så kan jag tillägga att vi drabbades av den otrevliga kräksjukan här hemma i helgen. I snart 16 månader har sonens hår blivit tvättat med enbart vatten och ibland lite olja, men med kräksjuka får hårdhandskarna tas fram och hos oss betyder det tydligen African Black Soap. Det var lätt att arbeta fram ett mjukt skum med den flytande tvålen och lätt att skölja ur. Håret blev lite torrare än vanligt men så ville jag inte skölja det med surskölj och riskera att få i lillskruttens ögon heller. Det blir nog snart återställt, så länge vi återgår till de vanliga hårrutinerna.

abs3

Men ja, tummen upp för ABS, helt enkelt! Använder du själv tvålen och vad är ditt bästa användningsområde?

INCI fast tvål: Butyrospermum parkii (Raw Organic Shea butter), Cocos nucifera (Virgin Coconut Oil), Potassium Hydroxide (Cocoa Ash, Aqua (Water)

INCI flytande tvål:  Aqua (Water), Butyrospermum parkii (Raw Organic Shea butter), Cocos nucifera (Virgin Coconut Oil), Potassium Hydroxide (Cocoa Ash)

Jag gick in i en affär…

Sa goddag, vad har ni här? Kan man möjligen köpa ekologiskt här?

Nej tyvärr, nej tyvärr.

För detta är en liten Skit-i-jorden-affär, Skit-i-jorden-affär, Skit-i-jorden-affär, detta är en liten Skit-i-jorden-affär, skit-i-jorden är det enda vi säljer här!

Bara jag som känner så ibland när jag går in i de flesta butiker? Funkar utmärkt att byta ut “ekologiskt” till “fairtrade” också. Blir illamående…

balsberget

Julklappshets

Nu är snart december här och många har börjat, ja kanske rentav avslutat, årets julhandel. Jag har som vanligt en komplex inställning. För även om jag tycker om att ge bort (och få!) gåvor så tycker jag inte om de negativa aspekterna som det kan innebära: konsumtionshets, ångest, stress, pengabrist och känslan av otillräcklighet.

Jag föredrar att ge gåvor närsomhelst på året, när jag stöter på något som jag tycker passar någon i min närhet istället för att pressa fram idéer eller blocka av en önskelista. Dessutom är det alltid så många utgifter vid den här tiden på året, och jag är nog inte ensam om att att inte dra in mer pengar månaderna runt jul bara för det. Det är trist när glädjen i att ge en gåva ska överskuggas av ångesten att inte ha råd med mat eller räkningar.

Även om vi oftast inte har det så illa är det många som sitter i den sitsen vid den här tiden, år efter år. Och ändå ska det köpas nytt pynt till huset och nya leksaker till barnen/partnern/familjen/barnbarnen. Men vem gör vi det för? Är det för att upprätthålla en fasad, att det skulle vara pinsamt att inte kunna eller vilja prioritera sånt som “hör till denna säsongen”? Är vi rädda för vad andra ska tycka om oss, för vad vi själva ska tycka om oss eller för att våra handligar (vårt inhandlande?) ska spegla vad vi tycker om andra?

Någonstans tycker jag ändå att gåvor hör julen till. Så hur gör man för att inte bli offer under förutbestämda och traditionsbundna krav?

presentEn kokosfrökaka som jag gjorde själv och packade in i bakplåtspapper. Enkelt men från hjärtat.

Varför måste vi ge av det vi inte har? Är det inte bättre att istället ge av det vi faktiskt har, blir det inte mer äkta? Det kanske ÄR pengar men det kan lika gärna vara vår tid, ett uppmuntrande ord, ett handskrivet brev, ett smycke som vi sparat på men tror passar kompisen bättre. Varför måste det vara nyinköpt för att ha ett värde? För mig är det tvärtom, pengavärdet är inte lika viktigt som affektionsvärdet.

För den som har råd är det troligen enklast att klicka hem julklapparna på nätet eller ta en tur ner på stan (det kan ju vara jättemysigt det också, med mörker, gatubelysning och kalla näsor!), och för de som vill eller måste hålla lite hårdare i pengarna behövs det kanske lite större eftertanke. Skruva och knåda lite på normen om hur klapparna ska införskaffas: kanske ska jag leta efter personliga saker på loppisar/blocket/tradera, pyssla ihop något eget, sy ett plagg, stöpa några vackra ljus, göra lite goda praliner, skriva något personligt uppmuntrande, sjunga en sång, ringa ett telefonsamtal för att höra hur det verkligen är med den eller den, ge bort en teckning… Jamen du hör själv: det finns många sätt att visa vår uppskattning – för är det inte därför vi ger varandra gåvor? Och om inte, borde det inte vara det?

I år blir det mycket (kanske bara?) secondhandlat och egengjort. Dels för att det är lite tight just nu, men även för att det känns mer äkta. Jag kan stå för det. Några idéer har jag redan och några filar jag på. Jag kan inte visa er allt innan jul eftersom att en del familj och vänner tittar in här ibland, men något pyssel ska jag nog kunna dela med mig av. På lördag träffar jag två av favoritkvinnorna i min närhet och pysslar tillsammans, det är kanske mitt bästa tips: att träffas och göra en trevlig dag/kväll av det. 

Och som avslutning vill jag säga: är du en person som brukar ge presenter till mig vid jul och tycker att det är jobbigt så SKIPPA DET! Jag vill inte få en gåva som framkallar ångest hos givaren. Då är det en större gåva att du låter bli ^^

Lycka till i julklappsfixet, om du planerar att ge bort några klappar i år!

Tilda utmanar!

Igår när jag var i Malmö gick jag förbi en juice- och kaffebar som såg så fräsch ut. Stora korgar med frukt och grönt: det var apelsiner, äpplen, bananer, ingefära… Jag var liksom tvungen att gå in. Så himla fräscht.

När det blev min tur frågade jag om de använder ekologisk frukt. Nej, tyvärr inte. Ert kaffe då, är det ekologiskt och rättvisemärkt? Njaa det veeet jag inte, (vänd till kollegan:) vet du om vårt kaffe är ekologiskt? Inte det.

Jag tackade och gick därifrån. Korgarna med frukt kändes inte lika lockande, inte så himla fräscha längre. Som jag skrivit förr handlar jag inte heller allt ekologiskt, utan i den mån jag kan, men det blev så väldigt tydligt att normen är besprutad frukt och grönt. Att jag befinner mig i en liten eko-bubbla i en förgiftad värld istället för tvärtom som jag önskar att det var. För visst vore det härligt om det ekologiska istället blev normen och den besprutade frukten blev undantaget?

Så nu utmanar jag både dig och mig själv att alltid fråga om ditten eller datten är ekologisk – även när det är uppenbart att det inte är det. Mest för att skapa en dialog mellan konsument och handlare, att visa att det finns en medvetenhet och ett intresse. Konsumentmakt, ni vet. Det är ett sätt att byta ut normen! Vilka är på?

ekoshopping1 ekoshopping2

Jag köpte ingen 50-kronorsjuice (seriöst?!) med giftrester (seriöst igen?!) utan gick vidare till ekobutiken Astrid & Aporna. Hittade betydligt trevligare saker där. Så himla fräscht!

Bananerna är från förra veckan och reades ut för 10:-/klasen istället för att slängas. Mer sånt, tack!

Husfadern

Husfadern är en rätt imponerande snubbe. För drygt två år sen startade han ett projekt där han bestämde sig för att undvika de vanliga mataffärerna och istället handla direkt från bonden, grönsaksodlaren, slaktaren. Ner till minsta lilla nöt, utan något fusk. Och det verkar gå bra för honom, eftersom att han har fortsatt med det. Att han bor i Stockholm är inget hinder, han hoppar på cykeln och tar sig ut till olika gårdar för att fylla på sitt förråd. Minst sagt imponerande!

husfadern1Printscreen på Husfaderns blogg.

Han senaste grej är en liten dispyt med Livsmedelsverket, skulle man väl kunna kalla det. Kanske har du läst om att opastöriserad mjölk kan komma att bli förbjuden på marknaden? Numera får bönder sälja mjölk i mindre skala till sina grannar och vänner, vilket kanske inte får fortsätta. Husfadern ifrågasätter detta och har startat en namninsamling för att förhindra att lagförslaget går igenom (hittills 2732 underskrifter). Läs gärna mer här om det hela, och skriv under här om du tycker det är viktigt med valfrihet, vare sig du själv handlar av en bonde eller ej, eller ens dricker mjölk.

Hursomhelst, visst är det härligt med folk som går hela vägen även i Mellanmjölks-Sverige (pun intended). Som bestämmer sig för något och kör på det även om det finns enklare vägar. Det tycker jag är respekt. Själv handlar jag alldeles för sällan hos lokala bönder och jordbrukare. Det känns svårt att komma igång, tycker jag. Eller vad säger ni? På min Instagram tipsar jag om olika #ekoappar och nu senast om Mathantverk där du via en karta kan söka upp vilka matproducenter som finns i närheten av dig. Rätt trevligt, det kan vara värt att kolla in ifall du vill börja handla mer hos småproducenterna i din närhet. Vill ni följa mig där så heter jag tildastrixochekofix

mathantverk

Printscreen på appen Mathantverk.

 

Sånt som löddrar

När jag slutade tvätta håret med schampo för drygt fem år sen var en av de största omställningarna att det inte längre löddrade i duschen. Lödder är ju härligt och skönt och ett tecken på att håret och huden blir ren. Eller hur var det nu?

Anledningen att schampo löddrar är att de innehåller starka tensider (tvättaktiva ämnen) som exempelvis SLS och SLES som helt enkelt strippar håret på all smuts och allt fett det kan komma åt. Även de fetterna som finns naturligt i håret och som gör håret friskt och välmående. Då blir håret torrt, risigt och frissigt och ett balsam krävs, eller kanske ordentligt vårdande inpackningar. För de flesta blir det ett balsam med silikoner och mineraloljor eftersom att de är grymma på att dölja hårets faktiska mående, billiga och kosmetikjättarna älskar att fylla ut produkterna med dem.

Men nu var det inte grunderna i att tvätta utan schampo som detta inlägg skulle handla om. Vi skulle ju snacka bubblor. Jag har tvättat håret med balsam, ägg, bikarbonat, björklöv, sls-fria schampon, indiska örter, olivtvål och lera. Och alla dessa metoder löddrar i regel inte. Leran och de indiska örterna (shikakai) blir härligt krämigt men det är fortfarande inga bubblor att tala om. Vilket tyder på att det är rätt milda metoder att använda sig av, och det gillar vi*.

Även om de är milda så tvättar de alltså rent, jag har ju inte gått omkring med ett smörpaket på huvudet i fem år direkt. De tvättar bort all smuts som jag normalt kommer i kontakt med i vardagen: avgaser, damm och fett från hårbottens sebumproduktion. Om du däremot tillsätter ickevattenlösliga produkter i håret, så som de där “tjusiga” silikonerna och mineraloljorna, behövs ett starkt schampo (läs: vanligt schampo, butiks- eller salongköpt spelar mindre roll).

tvattmetoder

Ägg, shikakai, bikarbonat, rasullera.

När jag hade varit hos frisören i somras och fått håret tvättat där (jag hade dagen innan gjort en socker-oljeskrubb för min hårbotten som inte gått ur med lera) bestämde jag mig för att göra ett litet experiment. Går det är tvätta bort silikoner och mineraloljor med rasullera? Efter sökningar på nätet fann jag att det rådde delade meningar i frågan.

I några veckor gick det väldigt bra: håret såg ut som det skulle. Sen hände det något, jag fick en så kallad build up av silikon-resterna som min rasullera inte fick ur. Håret blev inte riktigt rent och kändes klibbigt och strävt. I en hälsokostbutik hade jag fått prov på ett av Weledas nya schampon med havreprotein. Det skulle visst vara bra för skadat hår med en “förnyande” effekt. Jag gjorde en hårtvätt och reagerade på hur strävt håret blev. Men det gjorde sitt jobb: silikonresterna försvann.

Av min lilla empiriska studie kan jag konstatera att syntetiska ingredienser kräver syntetiska tensider.

weleda

Det förnyande schampot som ger blankt hår, minskar kluvna hårtoppar och ökar smidighet. Dessutom dermatologiskt testat. HÄR kan ni läsa om vad jag tycker om detta tröttsamma malande… Jag kan alltså inte rekommendera produkten.

Kan du också sakna känslan av lödder mellan fingrarna när du står och tvättar håret? Ignorerar du den längtan eller brukar du “falla dit” ibland? Jag är nyfiken på hur ni läsare ser på saken, om det är värt det eller ej.

I nästa inlägg ska jag ge dig ett tips på hur du kan trolla fram lite bubblor.

*Alla tvättmetoder ger olika resultat beroende på dina förutsättningar, kvalitet på hår och så vidare. Bikarbonat är till exempel ganska starkt och uttorkande och det bör inte göras alltför ofta om du märker att det torkar ut för mycket, men det är ju vanligt vett och gäller för alla olika tvättmetoder.

När haven svämmar över, vad gör vi då?

Ny rapport från IPCC, vilket ni säkert inte har missat. De har alltså kommit fram till att det är vi människor som är orsaken till klimatförändringen med förhöjd temperatur och på sina håll torka och översvämningar. Inombords tänker jag: ja men det är väl inte så konstigt att det är vi som är boven! Det känns så självklart. Men det betyder också att vi kan göra något åt det. Nu får vi hoppas att politikerna över hela världen tar till sketna ansvar och kommer med vettiga lösningar på dessa problem, som knappast är några nyheter.

Läs gärna mer själva på dessa länkar från Naturskyddsföreningen om ni vill sätta er in i det hela.

Det du vill veta om om FN:s klimatrapport

FN:s klimatrapport: Nu är det bråttom!

genomskådaskiten

Nu ska jag gå och drömma om översvämmade hav och uttorkade åkrar. Godnatt!

 

Nu är det rökt

365 eko är en trevlig ekoblogg som ni borde kolla in. Igår publicerade bloggaren AnnaCarin ett annorlunda inlägg om rökning – inte så mycket om hälsofaran som alla känner till (och många ignorerar) utan just vad rökandet gör mot miljön.

Jag har också funderat i de banorna och klurat på hur jag skulle skriva om det, men ärligt talat gör AnnaCarin det skitbra så det gör inget att jag inte ens försökt.

In och läs, tycker jag!

Kuriosa: I Australien är det böter på att fimpa utanför fimpkorgar ($220-$440 i Queensland). Överlag har de hårdare lagar för att slänga skräp i naturen vilket leder till renare städer och land. Sjukt bra, när ska det komma hit? Vad mycket pengar staten skulle spara på städning! Å andra sidan skulle fler patrullerande poliser behövas sättas i arbete för att folk verkligen skulle respektera lagarna. Det finns säkert de som tycker att polisens resurser går före fimpjakt, själv väljer jag att se det som ett sätt att få ut fler på arbetsmarknaden.

Är du själv rökare? Har du funderat mycket i dessa banor och vad har du kommit fram till?

fimp

Varför jag retar mig på kosmetikprodukter

genomskådaskiten

Det finns många saker jag stör mig på när det kommer till hår- och hudvård och flera av företagen som tar fram dessa produkter. Låt mig förklara på vilka sätt:

1. Den enorma mängd skräp som produkterna innehåller. Med skräp menar jag både sånt som är dåligt för människan och miljön. Det kan vara mineraloljor som pumpas upp ur jordens inre (en ohållbar oljekälla som bland annat bidrar till stora oljeläckage i haven) och som inte bidrar med något för huden (annat än att stänga inne huden, vilket enbart skulle vara positivt under extremt kalla väderförhållanden). Det kan även vara palmolja som i sig inte är en dålig olja men som sättet som den produceras på är fruktansvärd. Som ni säkert vet skövlas gigantiska ytor regnskog varje dag för att göra plats för denna olja – för att den är billig att producera. Många djur- och växtarter utrotas alltså genom att skogarna bränns ner och hela ekosystem förstörs. Jorden urvattnas på näring och efter 30-50 år är den obrukbar. Långt ifrån hållbart! Eller zinkpyrition som är förbjudet i båtbottenfärger pga hur giftigt det är för vattenlevande organismer men som används i mjällschampo för att ta död på mjället. I pälsschampon måste det dessutom stå en liten varning om att det innehåller zinkpyrition, det behövs inte för produkter som Head&Shoulders.

2. Hur företagen främst lyfter fram de finaste ingredienserna i en produkt även om denna ingrediens står sist i en lång INCI-lista. Det är fullt förståeligt varför de gör så, men inte så schysst alla gånger. Som exempel kan vi ta den omtalade Moroccanoil. Vad består den av? Främst silikoner (tre första ingredienserna) och lite längre ner arganolja. Arganoljan är en fantastisk och dyrbar olja från Marocko och det är så sniket att antyda den i namnet på Moroccanoil när produkten i stort sätt inte skiljer sig från någon annan silikonspäckad hårolja. Bättre då att köpa ren arganolja.

3. Oliver och gröna blad är inte detsamma som ekologiskt, naturligt och bra för dig! Ledsen att behöva skaka om dig men att det står naturligt, green eller organic på en produkt betyder inte att den nödvändigtvis är schysst. Det finns flera olika märkningar av ekologiska produkter och alla har olika kriterier för vad som gäller för att få bära dess stämpel. I vissa fall krävs bara 5% ekologiskt innehåll för att få bära en stämpel (Ecocerts märkning Cosmétique ECO) och det är inte lätt att hålla ordning på alla stämplar och vad de betyder. Sen finns det många produkter utan märkningar som slänger runt med dessa fraser ändå, vissa är bra och andra inte, läser man inte på INCI är det svårt att veta om de är något att ha.

4. Ord och fraser som mirakelkräm, dermatologiskt testat, reducerar kluvna topparTa hand om dig, Det är du värd. Det finns inga mirakelkrämer. Alla produkter fungerar olika på olika människor eftersom vår hud och vårt hår har olika förutsättningar. Ingen produkt fungerar på alla. Dermatologiskt testat betyder att produkten har testats på hud, det säger inget om resultatet, om hur många människor som testat den eller under hur lång tid. Totalt onödig fras för att manipulera konsumenter, med andra ord. En kluven topp är en kluven topp, bara att klippa av och börja vårda. Ta hand om dig: ja gör det! Och vad medveten om vad du smetar på dig och hur det kan påverka din hälsa, din omgivning, dina framtida barnbarn och din jord. När Det är du värd spelas upp i reklampausen fnyser jag och säger: jag är värd mer än så! Och känner mig lyckligt lottad över att veta att mitt värde inte sitter i ett balsam eller ett livsnödvändigt serum för tjockt, vackert hår.

Det finns garanterat fler saker som gör att jag dissar många företag och deras produkter, dessa är bara några av orsakerna. Vill ni läsa mer om vad kosmetikprodukterna ofta innehåller och bilda er en egen uppfattning kan jag varmt rekommendera Badskumt av Katarina Johansson, om ni inte redan läst den. Och undrar ni om det verkligen är så illa med palmolja som många påstår tycker jag att ni ska kika in på Say No to Palm Oil och skapa er en åsikt i den frågan också.

Vad säger ni? Brukar ni genomskåda produkterna och se bakom design, namn och marknadsföring?

Om att slänga fullt duglig mat

Detta är ett jätteintressant (och skrämmande) videoklipp om matavfallet i vår värld. Hur mycket mat produceras och hur mycket använder vi? Vart tar resten vägen, och på vilka grunder använder vi inte upp dem?

Titta!

Det jag tar med mig är bland annat att vi inte har några problem med att mätta världens befolkning men hur vi ändå gör allt för att öka matproduktionen för att sen slänga så stora mängder. Och att dagsfärsk mat ratas på grund av utseende och storlek. Vansinne! Det gör mig arg. Och jag kommer aldrig igen dissa änden på en brödlimpa.

Vad fastnade ni för?